|
På dette nettstedet:
Lenker:
American Petroleum Institute
dn.no - energi |
Klima-"satsing" og energirealiteter (16/3-07) EU skal redusere sine klimagassutslipp med 20 prosent innen 2020, og samtidig øke andelen fornybar energi til 20 prosent av total egenproduksjon av energi. Av Jan Herdal Vedtaket er kringkastet som eksemplarisk innsats mot klimakatastrofen, og Anthony Blair er utropt til heltenes helt, for han vil gå enda lenger og redusere Britannias utslipp av klimagasser med 50 prosent innen 2050. La gå med at den enkelte EU-innbyggerens klimagassutslipp fortsatt vil ligge på det mangedobbelte av verdensgjennomsnittet. Fattigfolk i Afrika og Asia - og i USA og EU for den del - som på grunn av prisøkningen allerede har fått skjære markant ned på sitt beskjedne oljeforbruk, har liten grunn til å ta bølgen. Men er dette likevel en "klimasatsing" fra krefter som aldri tidligere i verdenshistorien har vært opptatt av slikt? Neppe. Her er etter mitt syn den virkelige årsaken: Ifølge ASPO (Association for the Study of Peak Oil) vil verdens samlede produksjon av flytende fossil energi, råolje inkludert, være redusert fra ca. 90 millioner fat/døgn i 2010 til 75 millioner fat/døgn i 2020 - altså med nesten 20 prosent. Etter min oppfatning er dette en optimistisk prognose, men her har vi altså allerede så godt som EUs samlede reduksjon av klimagasser innebygget i produksjonsfallet, og det på globalt nivå! Videre: Innen 2050 vil verdens totale produksjon av flytende fossil energi ifølge ASPO være redusert til 40 millioner fat/døgn, ca. 45 prosent av nivået i 2010. Også det er optimistisk etter mitt syn - men der har du altså mer enn hele Blairs "målsetting" for 2050, også det på globalt nivå! EUs "klimamålsettinger" faller med andre ord forbausende godt sammen med de mest realistiske prognosene over verdens framtidige oljeproduksjon. Enkelte områder av verden, grovt sett OECD og ganske spesielt EU, er langt verre farne når det gjelder framtidig oljeutvinning enn andre. EU er allerede en energikatastrofe med 50 prosent nettoimport, og har ingen realistisk mulighet for å kompensere raskt fallende egenproduksjon med økt import. Når egenproduksjonen av fossil energi faller sterkt og vedvarende, blir det sjølsagt tilsvarende lett å oppfylle en målsetting på 20 prosent fornybar energi. Det vil trolig rekke langt å holde produksjonen på dagens nivå. Det er altså de energimessige realitetene som nå melder seg med full tyngde også i EU. Hvorfor er det da tilsynelatende livet om å gjøre å late som noe annet? Det er sannelig ikke lett å finne noe rasjonelt svar på det spørsmålet, så vi sender det videre til leseren, men med en par antydninger på veien: • Det kan ha strategiske årsaker, da den såkalte "vestlige verden" er verst ute når det gjelder framtidig fossil energiutvinning. Dette er definitivt intet geopolitisk trumfkort å slå i bordet med. • Av frykt for panikkreaksjoner hos egne borgere velger man den tradisjonelle paternalistiske løsningen. Folket har ikke godt av sannheten - bedre å fortie den så lenge det går. Det såkalte "informasjonssamfunnet" er kanskje ikke så åpent og demokratisk som enkelte vil ha det til? • Her er en pen liten bukett overklasse både i privat og offentlig sektor som gjerne vil holde på makt og privilegier så lenge som mulig. Hva som burde vekke oppmerksomhet, er at det er under full utvikling et "klimaregime", bl. a. bestående av kjøp og salg av såkalte "klimakvoter", som ikke kan annet formål enn å reservere mest mulig av de svinnende fossile energiressursene for de rike. Et ensidig fokus på klimakonsekvensene av forbrenning av fossil energi vil i så fall være den nær perfekte røykleggingsoperasjon (nærmest bokstavelig talt), ikke minst fordi den inneholder elementer av sannhet. De globale klimaendringene er et faktum, og de har allerede alvorlige konsekvenser for millioner av mennesker verden over. Men i hvor stor grad er de menneskeskapte? Det kan ikke herske tvil om at den dramatiske økningen av CO2 i atmosfæren er en følge av forbrenningen av fossil energi og dermed menneskeskapt - men hvor mye betyr den for klimaendringene? Jacob Nordangårds studie "Med brödfödan som drivkraft" (som vi linker til annet sted på oljekrisa.no) gjengir en del interessante, nyanserende observasjoner og fakta med hensyn til global oppvarming. Jeg vil hitsette følgende fra rapporten: "Wibjörn Karlén, professor i geografi vid Uppsala Universitet, pekar på att klimatförändringar skett under hela jordens livstid och att det så sent som på medeltiden infann sig en värmeperiod. Denna möjliggjorde vikingabosättningar med jordbruk på Grönland och att inga glaciärer fanns i Anderna. Karlén visar på att denna period uppvisade betydligt varmare temperaturer än dagens (upp till 3º C). Data visar att det även under romartiden och bronsåldern var periodvis varmare än idag. Utsläppen av växthusgaser skulle därmed inte utgöra ett så stort hot mot klimatet som det idag påskins. Bevisen är enligt denna grupp otillräckliga och bygger på indicier. Istället finns det en mängd andra faktorer som ligger bakom dagens förändringar. Jordens yttemperatur påverkas exempelvis av förhållandet till andra himlakroppar och solfläckarnas periodicitet. Dessa har under de senaste 70 åren visat på en aktivitet som är oöverträffad (sett ur ett 8000 årigt perspektiv). Omloppsbanan runt solen är elliptisk och varierar kraftigt under en cykel på 100 000 år. Under tidsrymder på 26 000 år rör sig jorden i en bana som rör sig inåt och utåt från solen. Det innebär 13 000 år av lägre temperaturserier och 13 000 av global uppvärmning. Jordens lutning ändras sedan var 40 000 år. Även vulkanisk aktivitet och andra utsläpp av aerosoler som blockerar solinstrålningen påverkar (såkallad global dimming). Atmosfäriska gaser som växthusgaser är därmed bara en av flera regulatorer och skulle därmed inte räcka som förklaringsmodell. Skeptikerna menar att det krävs mer forskning innan det går att säkerställa sambanden. Företrädarna hävdar att även om variationer skett tidigare så har det med människans hjälp skett en dramatisk höjning av CO2-halterna i atmosfären. Detta har sedan kommit att förstärka effekterna som de andra klimatregulatorerna ger upphov till." (I sitatet er kildehenvisninger fjernet av oljekrisa.no).Jeg vil for min del understreke at jeg ikke ser på dette som annet enn nyanseringer i en viktig debatt. Hvorfor kan slike nyanseringer være av betydning? Bl. a. fordi de kan si noe om hvor effektive og relevante tiltak mot menneskeskapte klimaendringer vil være i det totale klimabildet. Men - hvis det er slik at de klimamålsettinger som nå legges på bordet ikke er annet enn et speilbilde og en uunngåelig konsekvens av framtidig ressursuttømming, så er det uansett bare tale om keiserens nye klær. Er det sterke, ensidige fokus på klimagasser i seg sjøl i ferd med å bli en trussel mot ei bærekraftig utvikling, som ikke minst også må omfatte en ansvarlig ressursforvaltning?
|
